Ida.

En bebis e här:). En liten Elia, han e en tjockis. Han blir no en cool pojke då han e lite större, ja ska si till så att han kan svenska, ingen förfinskning här inte. Ja e moster, på låtsas.

Idag e en dag för slutarbete ha ja tänkt, men man vet no alri va dagen för med sig. Just nu e huset fullt av människor, ja vet int om de e rolit. Ibland blir man bara så... ja.. ni vet. Men kanske man måst pausa ibland, de kan va viktigt.

Man kan ju bara gör sitt bästa.. va skönt egentligen. Då kan ju ingen klaga på att man e dålig, gör man sitt bästa så går de int att gör de bättre. Prestationsångest e bara dumt, vaför ska man ha sig att lida av sånt, till vilken nytta? Allt bara bygger på att man ska va bättre än andra, vilken dum värld. Alla e ju jämlika, du kan nånting som int jag kan å jag kan nånting som du int kan. Mäter man de så blir de ju lika. Så varför stå och jämföra?? Du e bra, du kan, du klarar de. Ha drömmar, sträva efter att uppnå dina mål. Ibland blir de int som du ha tänkt dig, men kanske de går i alla fall. Du kan va ti hjälp för nån annan, fast du idag kanske tycker att allting e skit. Uppmuntra dina vänner, kanske t.o.m ovänner, så kan vi alla hjälpas åt att ta bort lite av prestationsångesten och problemen som vi alla går å bär på. För trots allt, så e vi ju ganska lika.

Ha en bra dag min vän. (Du kan le lite i smyg så sir allt lite ljusare ut..:))

två underbara smygflin, ursäkta ni på bilden om ni misstycker.