Ida.

Kom ihåg de när de känns småhopplöst.

Idag har jag cyklat i regn. Det var en härlig känsla. Jag trivdes mucho i min blåa äkta regnjacka. Äkta e en sån som int andas. Jag hade även blåa crocs och mammas hemstickade vantar. De va skönt å mysigt. Sen kom jag fram ti mitt mål. Kusin. Int så myki gjord vi, men de va helt skönt iaf. En film såg vi, en sån tönt utan budskap. Men jag tyckt den va bra, de e skönt att si på sånt ibland. Bara släkä. Filmen hett int "en sån tönt utan budskap", för att undvika missförstånd. Sen cykla jag hemåt igen, de had nästan sluta regna, jag fick tänka. Mycket.

Min bror e världens bästaste. Wow. Han e så smart å han säger så bra saker. En dag så vi på tv tillsammans. Fångad av en sång, andreas johnson. Mumin berätta när andreas kom me sina första låtar. Min broder som tyckt de va väldans häftigt fråga: " va jag uppskapad av Jesus då?". Han vet allt. Han vet också att jag brukar kom hem mitt i natten när jag far bort, för honom e de natt iaf, han brukar sova. Denna kväll kom jag hem ganska tidigt så han va uppe ännu. Han möter mig glatt i dörren å säger:" Titta Ida, jag e uppe mitt i natten!". :) Jag skrattar ofta när jag e hemma. Han gör vad som helst.

Ibland e de skönt att bara få vara.