Min bror lär sig skriva.
JESUS. Svaret på allt.
Mitt hjärta spricker. Jag vill ut. Jag vill ha nånting att säga. Jag vill komma i funktion.
Lovsång, tillbedjan. Halleluja. Mitt liv till Dig.
Ett glädjeskrik sku ja vila skriva, jaja. JA. Jesus.
Ta mig, sänd mig, använd mig.
Tänk att jag får lev här, tänk att jag får ha relationer, tänk att jag får ha Jesus. Ganska myki att glädjas över. Faktiskt:) TIlome tänk att jag får gå i FKF. Projekten avverkas, ett efter ett. Idag had jag verkligen en flow-dag. 3 sidor slutarbete!! Aldrig någonsin ha ja skriva så myki på en dag. tack Jesus. Å modderecensionen på 4 sidor sku plötsligt bara va två, tackomålovom.
MItt hjärta e inlindat i Jesus tror jag bestämt. Skrika vill jag. Någonting är på gång, wohoo. Allt e en process, de går int på en dag. Saker ha vari på gång länge, men vissa dagar schänner man de lixom:), en böld har lossnat och jag gläds. Andra dagar kanske de också känns,
..riktit skit. De e int lika roligt, int alls. Allt faller över en och man kvävs minst tre gånger samma dag. Men alla dagar behövs, omväxling e bra ha jag hört.
Idag ha jag vari snygg. Like a horse.
En lovsång stiger ur mitt hjärta.
.
Jesus
Gospelhelg är något alla borde uppleva. Helt fantastiskt.
Come see.
Andra dagar vill man gräva sig djupt under täcke. Njuta av sitt smörhår, kännu hu trötta ögonen e å bara blunda å tänka. Men andra dagar går int som man vill, dom måst levas lika myki som dom vissa dagarna. Så de e no bara att tacka Gud fö en ny dag å stiga upp fast man sir ut som ett lättapaket i hovo.
Haha, jag skrattar åt mina egna tankar. Jag har så bra humor, I'm like the best horse. Haha.
Jeah, bra gjort.
Jag sku vila ha riktit djupa relationer ibland.
Så man kan ringa å säga att I did the horse, eller nå annat lustit, å int behöva tänka att alla tror att man e knäppare än va man verkar. Men sanningen ska väl fram ibland.
Egentligen ha ja faktiskt haft en ganska skön dag idag, fast de int låter så.
Jag blev så glad idag då människor log. Det var fantastiskt. Jättemånga satt på sina snygga smajl. Det förgyllde min dag. Bäst va dom femtio gubbarne (fast de va kvinnor me, men rektorn nämnd int nånting om dom), rörseminarium. Dom kom stolt inspatserande me baskrarna på sne, två sa hej.
Dags att leva sjöng jag för ett år sen. Nu förstår jag vad jag sjöng. Det tar en stund.
Du är älskad trots din brist. Jag också.
Det var nog ingen rök. Tack och lov.
Because of Jesus, I've got faith in tomorrow.
