Ida.

Idag fick jag en ledig kväll, UTAN NÅGONTING, som från ovan. Jag kan nog inte ens hypotisera när något sådant senast inträffade. Det känns alldelesalldeles ovant. Men jag vet precis hur jag ska spendera den, de e naaajs.

Ungarna på dagis fascinerar mig. Verkligen. Vilken stor kärlek de kan få för en människa som aldrig har funnits i deras liv förut. Alltgenomäkta. Idag kom en storjonas, han blev genast favorit, trots att ingen had sett honom förut. Plötsligt sku halva gänget av blåbären börja spela fotboll. Haha. Barnen vet inget om att uppföra sig, jag får verkligen lära mig att hantera min ilska och min utmattning. Det är nog bra, men det tär på krafterna, men hellre nu än sen.

Planering för ungutterö är i gång och det snurrar på ganska hårt i mitt kontor. Det blir bra. Jag har verkligen tro för detta.

Helt i dina händer. Frigjord och förlåten.
Jag vill så arma mycket, men vad göra när dagarna i veckan tar slut?
Relationer folks, det är det som spelar roll. Alltjämt.
Fast först Jesus Kristus, annars blir plötsligt allt ohållbart och skakadarr.

At the cross I bow my knee.