Ida.

o jag hör de int ens. Aldrig förr ha jag missat så många dagar fast jag ha vari totalt närvarande o fullproppad med program. De går så snabbt så snabbt. Nu e alla preliminärer över o jag har en känsla av att jag får godkänt i allt, så nu inge mera oro. Tack paljon.

Imorgon e de äntligen ungdomsmöte igen, jag ha faktiskt sakna ungdomarna. De blev en sån rejäl paus efter att ha vari me varann nonstop. Men imorgon e de dags igen. Jesus kom du o möt oss. Jag längtar efter att de sku va fritt, att alla sku våga va som dom vill. Att inget sku stoppa oss mera när de gäller att söka Jesus. Öppna våra ögon. Himlen e ju redan öppen, de e bara vi som av nån anledning har våra paraplyn uppfällda o int kan ta emot.

Igår var jag på cell. Jag har nog en fin cell, o jag trivs, o jag e tyst. Jag har märkt i mitt liv att de beror jättemyki på i vilka sammansättningar av människor jag e om jag pratar eller int. Märkligt men sant. Men de e bra, jag få utvecklas än en gång.

Medarbetarsamling har vi också haft o där trivs jag också. De va najs.

Mitt kära kvevlaxgäng, som också innehåller hankmo-, kuni- o kosköbor, ha också träffats. Jag blir så glad i mitt hjärta då jag får va me er så de går int att beskriva. Nu när Jesus får va me e de ännu bättre. Detta är spännande må jag säga.

Idag e de ledarskola, de ser jag också framemot.

Jag skrattar åt mig själv o mina upplevelser.
Iddoboy,