Ida.

Det ar konstigt att era liv ocksa gar vidare. Jag vet ju inget om vad som hander hemma, hmpf. Som typ Malin, studenten? Trivs du? Visst e de najs att at mat dar? :) Jag saknar ditt skratt, o de e sanningen.

Haha, jag blir helt bubblig av era kommentarer. Skratt e bra, nanting av det basta. Igarkvall tog Andre med oss ut till seawallen, Crissie joinade ocksa. Ni vet som int vem jag pratar om, men iaf e dom fran Guyana. Det var saaaaa najs att umgas med folk som ar i samma alder (eh, 27 resp. 21, men de e de narmaste vi ha komi hittills, nastan alla ha vari narmare 30). Vi akt taxi dit, har aker alla taxi o de kostar dig ungefar inget. Kanske 2 euro. Tog en kort promenad pa seawallen o satt sen o njot av vinden o havet. Sen tog vi buss hem. HAHA. Buss har e som tva skamt! Buss e int en buss utan en minibuss, man stannar den var man vill o hur man vill. Antingen rakar man fa en dalig buss, C hade nog ett bra namn pa dem, men de kom in genom ena oret o forsvann ut genom andra. Eller sa far man en "bra" buss, som spelar musik. Det skumpar o gnisslar o dar om nanstans sku jag vill skratt rikti hogt. For att kom ti Albouystown fran Georgetown mast man ta tva bussar. Den forsta vi hoppa pa var en gammal o skruttig. Efter en bit lyckades drivern fa karringstopp. Vara kara vanner : Oh, IN JESUS NAME, START!. Drivern startar forstas bilen pa nytt utan problem eftersom de va ett karringstopp, A: See, it worked!. Hogt o ljudligt, i en fullsatt buss. Det var fint.

Jag trivs har sa arma bra. Folk har pratat om att de tar nagra manader att anpassa sig.. men jag har inga problem. Kanske jag egentligen ar en guyanan. Magen forstas, men det ar en bisak.

Ungdomsmotet hemma lat najsnajs. Har har dom en bit kvar, tank att de kan va sa. Men vi hoppas fa hjalpa med vad vi kan. Om man int ha vari en ledartyp fore, blir man har. Man utvecklas pa alla satt o vis, vare sig man vill eller ej. Jag hoppas jag int blir alltfor hjarntvattad, men lite guyana ska vi nog fa i er nar vi val e hemma :). Guyana e bra for manniskan, de tror jag av hela hjartat.

Emelies trumtalanger vet jag int sa mycket om. Hon kan ett beat, de e ju alltid en borjan :). Grejen e ju den att, vi skamtar, men worrick e som helt serios nog. Haha. Alfred fattar att vi skamtar, tror jag. MEn han kan no anda ha henne att trum om han vill.. na, vi ska hoppas de int blir for traumatiskt. Idag tyckt aposteln att jag sku bli ungdomspastor o emelie lovsangsledare, jag tyckt vi kan ta det andra vagen. Di va helt fine with that.

Imorgon mera jobb. Jag hoppas innerligt fa lagga upp bilder snart, aven om jag int ha vari sa flitig me kameran.. som svart att va me 100 procent om man ska ta foton pa allt o alla.

Pusi!