Härmed börjar äventyret

.. faktiskt, redan här hemma i min fåtölj mellan mina syskon. Om 13 timmar bär det av, en liten pirrande känsla borde börja infinna sig i magtrakten ungefär nu. Ännu är jag inte helt frisk, och ännu är det inte färdigpackat, men, det tar sig.

Vi fick oss en fest, trots mina aningar blev jag sannerligen överraskad. En vild bilfärd, en konsert, en skock med folk som bara "grattis, hej". Jag visste ej hur jag skulle ta smällen, så jag gjorde det jag var bäst på, iakttog alla mina vackravackra vänner och fann leendet på läpparna. Sen blev de jatkot i moippe. HAHA.

Igår var det villornas kväll. Vi befann oss på vassor, där var också en hel skock med fina syskon. Jag fick mig goda skratt och börja redan längta tillbaks till ungdomarna och allt vad det innebär. Men det kommer. Lite sjukt tog de att adjöa mig, men, de blir en glädje att få se alla i december.

Så, imorgon åker vi. Jag o kusin. Du får gärna be. Jag har för mig att vi kommer att ha tillgång till internet nu som då, så det borde komma uppdateringar, om det finns tid. Annars är fejjan ett ypperligt ställe att hålla kontakt på. Små hej betyder mycket.

Det kommer hela tiden nya bästa stunder. Dagens aha.

Detta nuet är så arma trevligt att leva i. Det känns så vettigt o nyttigt o lärorikt o utvecklande. Så välsignat och så många fina människor att ta till vara. Som ett helt nytt kapitel i mitt liv. Helt. Jag är tacksam.

Om 14 dagar är jag ej mera i Finlandet. Det är SKÖNT att få åka iväg, men jag tror det blir SKÖNAST att komma hem tillbaka :).  Jag ska äta små bananer o mango, jag ska lift my hand be excited, jag ska dansa, jag ska få jobba me barn. Som faktiskt behöver hjälp. PÅ riktit. Då känns de vettigt. Int som dagis här då allt bara är bortskämt. Jag ska få se nånting helt nytt. Huuur freesht som helst. För mitt hovo. Oj Jesus. Nya saker händer. Nya bästa stunder kommer, det gäller att ta vara på dem.

Humle var som det jag behövde. Fint. Fritt. Många polare. Malins bil var alldeles inne. Paddington tog en del av mitt hjärta. Jag sov på ett golv, efter att ha sökt en grusgång riktit hårt. Det borde ha filmats och lagst ut på youtube, högklassig humor.

Jag har upptäckt mina vänner än en gång. Det är en god upplevelse. När man märker att dom e mer än människor som råkar befinna sig i närheten. Hela sommaren har varit fantastisk. Så mycket nytt. Så många tända lampor så jag tror jag börjar se ut som ett växthus i höstmörkret.

6.8

Jag säger då det. Att tiden ska gå så snabbt. Håh. Nu börjar det mesta vara fixat. En flygbiljett ska beställas, några sprutor insprutas, några piller köpas, en kappsäck köpas. Sedan gott folk, bär det iväg. Liite coolt.

29 dagar

Det är vår uppriktighet och inte vår skicklighet som tilltalar Gud. Sa Hybels.
Vilken lättnad.

Idag ska hon på gudstjänst. Det känns som längesen sist. Så skönt att få bara vara.

Igår var vi äntligen som alla. Jag har saknat vår norrman och vår predikant. Men nu e dom hemma, och jag fick vara me dom båda hela gårkvällen. Tänk. Det var bra för mig. Som allt. Idag då jag vakna känd jag mig som en fjant. Men då sa jag tig, och glömde känslan och tänkt iställe på Jesus. Stort.

Gårkvällen tog min hjärna. Så mycket att ta till sig och begrunda. Jesus sa att vi ska ÄLSKA VARANDRA. Som älska. som Han. De kan vi aldrig me vårt eget kött och vårt eget lilla hjärta. Men med Han går de. Att älska behöver int betyda egentligen nånting positivt. Eller som att, älska e int samma sak som att skratta och trivas. För vissa människor tror jag älska behöver va ett beslut, som man sen står på. Sen behöver man hjälp att gå förbi stördhet och ilska. Att bestämma sig för att si di goda sidorna istället för att haka upp sig på en liten petitess. Det låter kanske trångsynt, men jag tror på riktigt att de sku räcka långt. Tänk på Jesus. Kanske kärlek till människor kommer automatiskt då. Jag hoppas. Man kan alltid be i anden. när orden int mera räcker till. när man int förmår sig att be vissa böner. eller när man bara vill komma nära. Nu Gudstjänst för hela slanten!

RSS 2.0