Ida.

Jag tror det var det bästa vi kunde göra. Jag tror att alla såg. Kanske längre än förut, eller djupare, eller mera. Jag tror allas hjärtan slog ett extra slag och såg att det kan bli mera. Att det kan bli starkare, att gemenskap kommer av att umgås, att det är viktigt att våga låta människor se sig själv som den man är, med både gåvor och svagheter. Jag observerade att vi faktiskt har roligt då vi är tillsammans, jag har inte tänkt på det förut, men nu såg jag. Jag hoppas att alla fick skratta, åtminstone en gång. Jag hoppas att alla märkte att Jesus kom. Jag hoppas att hjärtan fick förändras litegrann, att vi fick bli lite mer ödmjuka, att vi fick bli hängivna. Jag åkte soppåse med min vän. Det var det bästa. Jag hade snö överallt o jag var som ett litet barn. Dessutom fanns det pojkar som jag trodde tyckte saker var löjliga, men som va alldeles galna. Det var fint. Mitt hjärta gladdes, hela helgen. Ni var så fina allihopa. Om jag sku våga sku jag krama er allihopa, men jag är för feg. Mitt liv behövde denna helg, jag var påväg att bli alldeles inbunden och mogen. Men nu såg jag, och jag blev glad. Människor, wow. Jag är glad att ni finns, att jag inte blev den enda. Jag tittar på er mycket, jag ser, och mitt hjärta skrattar. Tack.

haha, kolla klockslaget :). Jag tror de va en fkf-inside, men mäktigt hursomhelst. Jag sitter vid min mac, jag har ingen internetuppkoppling, men kommer inspirationen så kommer den o då e de bara att skriva på de man har o sen publicera modigt. Jag kom på idag att jag kommer att bli tvungen att skaffa mig en laptop efter att fkf tar tillbaka den jag nu har till mitt förfogande. En materiell pryl som jag bara känner att jag måst ha, de e längesen. Jag e int så materiell av mig, om man int räknar med sånt som går att äta då. :). Men de kanske e en bra införskaffning, eller så e den dålig. hm. Den som lever får titta. Idag slog jag mitt huvud i taket. De to arma sjukt o min mor skratta så jag int veta vart jag sku ta vägen, hon fick nästan andningssvårigheter. Skadeglädjen e bästa glädjen brukar dom säga, snart tror jag på den. Efter mitt takmöte prata jag med en vän. Jag fråga saker o sen börja jag själv fundera :). Bibeln gott folk. De e nånting i hästväg alltså, o trots de så e den helig. Jag har nog int förstått de, för jag gör nog inga stora ansträngningar för att förstå den, jag ha faktiskt börja läsa, o de e ett stort framsteg. Jag har också börjat på ledarskolan, och där lär jag mig mycket. En undervisning har handlat om bibeln, o där fick jag höra att man blir stabil av att läsa bibeln, att de känns som att man står på en stark grund som int vacklar fast man int förstår allting. Jag tänkt jå säkert o tyckt att de lät bra men de funkar int på mig. de enda bibeln hittills ha åstadkommi i mitt liv e att jag blir störd på mig själv för att jag int läser den tänkte dumma Ida. Men ser ni, nu en halv vecka senare när dumma Ida tänker på vad hon har sagt till sin vän o ser att de e precis samma sak som dom sa på ledarskolan, o ser sig själv i spegeln, så märker dumma Ida att de ju stämmer. Det har skett en förändring sen jag börja läsa bibeln på riktit, trots att jag int förstår allt som jag läser, o tom tycker att de e lite tråkit, så håller min grund på att byggas till en stark o stadig klippa. hoppsanhejsan. Ibland e de bra att höra saker som man tror att int e för mig själv, för plötsligt ser man sig i spegeln o märker att de va ju till mig de va. gott folk, läs bibeln. En vers per dag kan man läsa o meditera över, någon gång måst man ju bli insirerad o motiverad. Sanningen e ju att vi äger en helig bok, o att vi har en helig Gud, time to do a change.